Basning (upphettning) på glödbädd

En grop med en bredd och längd som räcker till för det största bordet grävs i marken. Trämaterial eldas i gropen tills en c:a 7-8 cm tjock glödbädd erhålles. Glöderna avjämnas så att bädden blir jämn och plan. Bordläggningsmaterialet, som har förvarats i en vattenbassäng, lägges nu på glödbädden och vänds när ovansidan känns varm och har torkat (ibland kan man behöva fukta med en våt trasa). Kolla då och då undersidan så att inga brännskador uppstår. När ovansidan på det vända bordet känns het (~70´C) tar man upp det och sätter det snabbt på plats till föregående bord och fixerar det med tvingar mot detta bord.

OBS! Se till att tvingar och annat som behövs till fastsättandet finns på plats innan bordet lägges på glödbädden.

Fastsättning av basat bord med tvingar

När bordet är varmt fastsättes det så snabbt som möjligt med tvingar till det föregående bordet och får sitta där tills det har kallnat. När det är kallt behåller det den form som erhållits vid fastsättandet och kan nu plockas ner för att laskar ska hyvlas till och andra förberedelser ska göras före uppsättning, borrning och fastnitning.

Laskar

I lasken sätts en textilremsa (vikingarna använde yllefilt eller tagel) indränkt i trätjära. Genom lasken sätts en nit först när nästkommande bord är på plats och har nitats utmed sin långsida.

Bordet hyvlas i lanningen så att vinkeln mot nästa bord blir till rätt anliggning. Denna vinkel varierar utmed båtens längd.

Remsor av textil (yllefilt) indränkta i trätjära fästes på lämpligt sätt till färdigt bord innan nästa bord monteras.

Därefter fastsättes och fixeras nästa bord med tvingar och stöttor så att borden sitter i rätt läge.

Nu borras hål för nitarna. Hålet skall gå vinkelrätt genom lanningen.

Sedan slås niten i från utsidan med mothåll på insidan. Niten slås tills den ligger dikt an mot träet.

Niten klippes av till ~5 mm därefter slipas den ner till ~3-4 mm med en vinkelslip. Därvid blir niten varm och skall därför slås ut omedelbart för att bilda ett klockformigt huvud som drar brickan intill träet. Kulhammare användes.

Nithuvudet utbildas genom att man knackar niten från mitten och utåt. Det är nithuvudets kanter som får brickan att dra mot träet. Niten knackas med många, ej för kraftiga slag (~150 slag/nit). Det är viktigt att mothållet är tungt och hålles rejält mot nitens huvud.